Peter Strang svarar på frågor om ensamhet

Uppdaterad 2018-12-22 Webbredaktör: Mariana Lind Skriv ut sidan

Att känna sig ensam kan vara skadligt både psykiskt och fysiskt. Men det finns strategier för att ta sig ur ensamhet.

Peter Strang, cancerläkare och professor inom palliativ medicin vid Karolinska Institutet och Stockholms Sjukhem, svarar på frågor om ensamhet och varför ämnet är så laddat.

Varför mår vi både fysiskt och psykiskt dåligt av ensamhet och till och med upplever mer smärta?

–  När vi känner oss hotade eller upplever stress drar blodkärlen i kroppen ihop sig och det frisätts stresshormon. Det här var en viktig funktion för att sluta blöda då vi förr var mer utsatta för riktiga faror i vardagen. Idag leder den här egenskapen tyvärr till att vi lättare får hjärt- och kärlsjukdomar och stroke då ensamhet får oss att uppleva långvarig stress, säger Peter Strang. Han har skrivit böcker om ensamhet och gjort studier om hur interaktion med andra människor påverkar oss.

Vi måste inse att ensamhet är en riskfaktor vid sidan om andra livsstilsfaktorer som kost, motion och rökning. Nu har vi inte samma naturliga mötesplatser som förr då släkt och vänner fanns närmare

Orsaken till att ofrivillig ensamhet påverkar oss i så hög grad går tillbaka till när vi levde tillsammans och verkligen hade behov av gruppen för att kunna överleva.

–  Om vi kom ifrån flocken blev vi ett enkelt byte för rovdjur. Så att vara ensam skapar oro och stress för att driva oss tillbaka till flocken eller byn, säger Peter Strang. 

Skapta för gemenskap

Att känna sig utesluten ger också mycket ångest. Länge trodde man att ensamhet var något som främst påverkade människan psykiskt. Men i dag vet forskarna att vi behöver uppleva gemenskap och känna oss inkluderade för att inte bli kroppsligt sjuka.

–  Det här beror också på hur vi är skapta från början. Om vi inte blev accepterade utan fördrivna ur gruppen, blev man ett lätt villebråd, vilket innebar livsfara.

Varför upplevs det ibland som skamligt att prata om ensamhet?

–  Att bli utesluten har tidigare varit det värsta straffet. Det är en laddad fråga. Man känner att andra ska undra varför man är ensam och att de funderar över vad som är fel med en.

När man har känt sig ensam en längre tid är det också svårare att bryta sin ensamhet. Självförtroendet blir sämre och man tänker att ”ingen vill väl ändå vara med mig”. Men genom att bli medveten om att det är en vanlig känsla kan vi motverka den.

–  Om du blir inbjuden, tänk att de har bjudit dig för att de verkligen vill det, inte bara för att vara snälla, säger Peter Strang.

Ensamhet gör ont

Studier har även visat att ensamhet gör att vi upplever mer fysisk smärta.

–  Det här har man kunnat se då en person exempelvis får besök och känner gemenskap då verkar den upplevda smärtan minska. Att smärtsystemet i hjärnan verkligen dämpas när gemenskap uppstår, har man kunnat visa i studier med funktionell magnetröntgen (fMRI) av hjärnan.

Vad behöver samhället göra för att motverka ensamhet?

– Vi måste inse att ensamhet är en riskfaktor vid sidan om andra livsstilsfaktorer som kost, motion och rökning. Nu har vi inte samma naturliga mötesplatser som förr då släkt och vänner fanns närmare.  Man har inte längre byalaget, eller att alla ses i kyrkan varje söndag. Man måste försöka få till mötesplatser som många känner sig lockade av. Men det är inte någon enkel fråga. 

Vad kan vi göra för att inte bli ensamma?

–  För att få nära relationer som får oss att må bra behöver man investera tid i dem. Det är därför som vänner från barndomen är så tacksamma att umgås med då man redan byggt upp en grund tillsammans. Att samla många vänner på Facebook och få många ”likes” är förföriskt för oss då vi tror att vi betyder något. Och visst kan det vara kul, men det är viktigt att förstå att den formen av uppmärksamhet känns väldigt bra i stunden, men kan inte ersätta ett fysiskt möte. Vid en middag kan man inte logga ur när man blir trött, utan måste satsa och vänskapsrelationer kräver investering.

Peter Strang menar samtidigt att nätet kan vara en bra plats att få kontakt med likasinnade för få möjlighet att börja bygga en vänskapsrelation.
–  Om man har ett speciellt och lite ovanligt intresse kan man hitta likasinnade som man sedan kan träffa på riktigt.

Akut och plågsam

En annan ensamhet är den existensiella som vi kan drabbas av vid svår sjukdom, den ger en akut, plågsam känsla av ensamhet.  Man upplever då att inte finns någon annan som förstår hur man har det.

– Trots att man har släkt och vänner som stöttar kan man ändå känna sig ensam för att ingen är i exakt samma sits. Här kan särskilda grupper där vi får möta personer med samma erfarenhet vara väldigt bra, säger Peter Strang.

Peter Strang, cancerläkare och professor inom palliativ medicin vid Karolinska Institutet och Stockholms Sjukhem.

Peter Strang, cancerläkare och professor inom palliativ medicin vid Karolinska Institutet och Stockholms Sjukhem.

Så bryter du din ensamhet med hjälp av EASE

Här är en handlingsplan för hur du kan bryta ensamhet med hjälp av EASE. Planen är framtagen av den amerikanske socialpsykologen John T. Cacioppo.


E: Extend yourself

Börja hälsa, småprata och ta kontakt med andra personer.


A: Action plan

Försök hitta aktiviteter eller evenemang där du kan träffa likasinnade, exempelvis en kör eller förening. Men gå främst dit för att ha kul och inte för att bara hitta nya vänner.


S: Selection

Se om det finns någon eller några som du vill ha mer kontakt med och investera mer tid i några få.


E: Expect the best

Utgå från att människor vill dig väl.

Om du vill läsa mer

Peter Strang har sammanfattat det vi vet om ensamhetens och gemenskapens effekter i en populärvetenskaplig bok med titeln ”Att höra till. Om ensamhet och gemenskap”. Natur & Kultur 2014.