Meny

Att genomföra randomiserade studier i palliativ hemsjukvård

Erfarenheter från Palliative-D-studien

Det görs idag mycket få randomiserade studier inom palliativ hemsjukvård i Sverige.  Vårt mål är att det ska kunna göras fler randomiserade studier inom palliativ vård i framtiden så att våra patienter ska kunna erbjudas behandlingar som baseras på god evidens.

I det här projektet kommer vi intervjua patienter, närstående och personal som deltog i den randomiserade studien Palliative-D under 2017-2020 med syfte att ta reda på hur vi på bästa sätt ska kunna genomföra nya kliniska studier i hemsjukvård i framtiden.

Det finns idag få välgjorda randomiserade studier på patienter i palliativ fas både i Sverige och internationellt och många av de behandlingar vi ger inom palliativ vård har därför svag evidens. Palliative-D är den största randomiserade, dubbel-blinda och placebokontrollerade studie som gjorts inom ASIH (avancerad sjukvård i hemmet) i Sverige hittills. Vårt mål är att det ska kunna göras fler randomiserade studier inom ASIH framöver för att våra patienter ska kunna erbjudas behandlingar som baseras på god evidens.

Kvalitativa och semistrukturerade intervjuer

Det finns både praktiska och etiska hinder att göra randomiserade studier (RCT) inom palliativ hemsjukvård. I denna studie vill vi undersöka patienternas, närståendes och personalens erfarenheter av att delta och genomföra Palliative-D-studien. I studien kommer vi genomföra kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med patienter och närstående till patienter som deltagit i studien samt personal som varit med och genomfört studien.

Hur ser patienter och närstående på det faktum att patienterna kanske aldrig hinner få reda på om de fått aktiv behandling eller placebo eftersom de hinner avlida innan koden på studien bryts?

De frågeställningar vi vill ta reda på är dels etiska frågeställningar om att tillfråga patienter som befinner sig i livets slut att delta i kliniska studier. Hur ser patienter och närstående på det faktum att patienterna kanske aldrig hinner få reda på om de fått aktiv behandling eller placebo eftersom de hinner avlida innan koden på studien bryts? Hur ser närstående på patientens deltagande i kliniska studier när de har kort tid kvar? Hur ser personalen på att dessa svårt sjuka patienternas deltar i kliniska studier? Hur upplever personalen den extra tid det tar vid hembesöken med studie-relaterade procedurer? Hur kan vi underlätta? Eller är det så att deltagandet i studier ge ett mervärde för patienten – en möjlighet att känna att man kan bidra till ny kunskap? Eller är det bara en belastning för patienter och närstående och även för personalen? Och slutligen - hur kan vi underlätta och förbättra designen av framtida kliniska studier inom ASIH?

Studien är godkänd av Etikprövningsmyndigheten: 2020/04496. Projektet är ett samarbete mellan Stockholms Sjukhem och Ersta-Bräcke-Sköndal Högskola.

 

Kontakt

Ansvarig för projektet:

Linda Björkhem-Bergman, överläkare vid Stockholms Sjukhems Palliativa vård samt docent och forskargruppsledare vid Karolinska Institutet.

 Skicka mejl

 

Medarbetare:

Caritha Klasson, forskningssjuksköterska vid Stockholms Sjukhem, doktorand

Anette Alvariza, professor, Ersta-Bräcke-Sköndal Högskola

Carina Lundh-Hagelin, docent, Ersta-Bräcke-Sköndal Högskola

 

Tack till

Studien finansieras med anslag från Cancerfonden, Region Stockholm, Karolinska Institutet och Stockholms Sjukhems Jubileumsprogram.

Visas enbart i Umbraco för redaktörer
Uppdaterad 2021-02-24 Webbredaktör: Mariana Lind Skriv ut sidan