Peter Strang, cancerläkare och professor inom palliativ medicin vid Karolinska Institutet och Stockholms Sjukhem.
Covidstudier lyfter personalens insats på äldreboenden
Peter Strang, cancerläkare och professor inom palliativ medicin vid Karolinska Institutet och Stockholms Sjukhem, är försteförfattare till två studier rörande covidpatienter. Båda studierna är till stor del finansierade av Stockholms Sjukhem.
Den första studien som blivit publicerad i tidskriften Journal of Palliative Medicine visar att personer som avlidit av covid-19 på äldreboenden inte led av andnöd i lika hög uträckning som de som avlidit på sjukhus.
Varför är studien viktig?
– Väldigt mycket av mediedebatten har präglats av det som rapporterades från intensivvården där många plågades av svår andnöd innan de avled. Bilden blev då att många avled i andnöd även på äldreboenden och det oroade naturligtvis närstående. När jag istället fick höra från personal att de inte kände igen den här beskrivningen då de upplevt att många av de boende dog stillsamt och fick lindring, blev jag nyfiken. Men jag hade inte väntat mig så stor skillnad och därför valde vi att påbörja studien.
Från pandemins början
Jonas Bergström, överläkare på Stockholms Sjukhem och Staffan Lundström, docent och överläkare på Stockholms Sjukhem, är medförfattare till studien. Studien bygger på data från Svenska palliativregistret och covid-patienter som avled i början av pandemin. Efter dödsfallet matar ansvarig sjuksköterska in data om symtom, symtomlindring och andra palliativa åtgärder, i samråd med teamet som vårdat personen.
Här jämfördes data från 253 personer som avlidit i covid-19 på äldreboenden med 137 personer som avlidit på sjukhus. Genomgången visar att 35 procent led av andnöd på boende den sista veckan de levde mot 73 procent av de som avlidit på sjukhus. I många fall gick andnöden att lindra helt och i de allra flesta fall åtminstone helt eller delvis.
– Vi har enbart tittat på siffran för hur den sista tiden i livet var. Man kan inte säga om det var bra att dö på äldreboende. Kanske hade de här personerna behövt vård tidigare och klarat sig om de kommit in på sjukhus. Det vet vi inte, säger Peter Strang.
Varför har färre andel fått andnöd på äldreboende?
– Sjukdomen ser olika ut i olika stadier och äldre sköra personer hinner ofta inte komma till sjukdomsfasen då andningssvikt uppstår eftersom man avlider i en tidigare fas av sjukdomen. Det är helt enkelt olika patientgrupper på äldreboenden och de som behandlats på sjukhus.
Något som stärker studien är en ny rapport från Östergötland, där man journalgranskat patienter som avlidit på särskilda boenden och även där visar siffrorna att dessa personer sällan fått andnöd då de avlidit i covid-19.
Materialet visar också att det inte var fler som hade dödsångest på äldreboenden och att många blev helt lindrade i slutskedet.
– På sjukhusen har patienterna alltid fått tillgång till syrgas som lindring och här behöver man arbeta vidare på äldreboenden för att hitta lösningar. Och personer på äldreboenden har lidit och haft det jobbigt. Men bilden att allt som gjorts på sjukhem och äldreboenden har varit dåligt stämmer inte, personalen har verkligen gjort ett bra jobb under de förutsättningar som varit.
Sällskap vid bortgången
Ytterligare en studie med Peter Strang som försteförfattare har också nyligen blivit publicerad i Journal of Pain and Symptom Management. Här har man med hjälp av siffror från Palliativregistret gått igenom hur många av de som avlidit i covid-19 som haft någon närvarande vid själva dödsögonblicket. Datan är från ett senare skede i pandemin och utgår från cirka 1300 personer. På äldreboenden var en anhörig närvarande vid dödsögonblicket i 13 procent av covidfallen mot 24 procent av fallen på sjukhus. Men det var vanligare att personal var närvarande på äldreboenden, 55 procent i jämförelse med 38 procent på sjukhus.
När, var och hur en person har gått bort är viktigt för anhörigas bearbetning av själva sorgen.
Studien visar också att vid äldreboenden har 82 procent av de avlidnas närstående blivit erbjudna närståendesamtal efter bortgången i jämförelse med 73 procent vid sjukhus. Medförfattare till studien är Jonas Bergström, överläkare på Stockholms Sjukhem och Staffan Lundström, docent och överläkare på Stockholms Sjukhem, samt Lisa Martinsson, läkare och doktorand vid Umeå universitet.
Varför är studien viktig?
– När, var och hur en person har gått bort är viktigt för anhörigas bearbetning av själva sorgen. Båda studierna kan ge en mer nyanserad bild då det visar sig att personal på äldreboenden verkligen har gjort bra saker för boende och närstående. I media har man ofta hyllat sjukvårdspersonalen som arbetat på sjukhus och vinklat det som att mycket som gjorts på äldreboenden är bristfälligt. Naturligtvis ska sjukvårdspersonalen hyllas, men om man utgår från studierna angående vad personalen inom äldrevården har gjort så har de också verkligen gjort bra saker under pandemin, säger Peter Strang.
Läs hela studierna: