Etikarbete på Stockholms Sjukhem

Etik genomsyrar arbetet i vård- och omsorg. Madhuri Gogineni, överläkare på Stockholms Sjukhem, inför ett strukturerat arbete i etik. Slutmålet är ännu bättre vård, mer välmående medarbetare och en organisation där etik är del av kulturen.

– Etik innebär bra vård. Ger man ger etisk vård medför det att patienter och boende känner sig sedda och lyssnade på. Och det gör att personalen kan känna sig stolta över den vård de gett. Vi som jobbar i vård och omsorg gör det för att vi vill ge bra vård och omsorg. Vi vill hjälpa människor. Och etik är grunden för det. Att respektera människans värde. Nyckeln är de etiska grundprinciperna, säger Madhuri Gogineni, överläkare på Stockholms Sjukvårds palliativa vård.

I slutet av 2019 presenterade Madhuri ett pilotprojekt kring etikarbete för ledningen. Hon ville implementera strukturerat etikarbete inom hela Stockholms Sjukhems alla verksamhetsområden; palliativ vård, geriatrik, rehab och vård-och omsorgsboende. På ett sjukhus är ett etiskt vårdnära arbete mycket viktigt. Att ha ett så uttalat etikarbete inom äldreboenden är mer unikt.

Ledningen uppskattade förslaget och man beslutade att ett pilotprojekt i etikarbete skulle inledas med vårdnära etiska ronder och pågå i sex månader, första halvan av 2020. Pilotprojektet innebar att Madhuri, som tidigare arbetat med etik på Karolinska Universitetssjukhuset, fick 25% av sin arbetstid till att hålla i etiska ronder på Stockholms Sjukhems olika verksamheter. Under projektet slog pandemin till och totalt har 30 etiska ronder hållits i organisationen, i fas 1.

– På Stockholms Sjukhem har vi en personalgrupp med olika utbildning, erfarenheter och bakgrund. Det anser jag är en styrka. Samtidigt, kan det utmana våra värderingar och hur vi kommunicerar kring dem. Det finns utrymme att bli bättre på prata konstruktivt och lära från varandra, något som etiska ronder påverkar väldigt positivt, berättar Madhuri.

Vad är etiska ronder och vad är dess syfte?

Etiska ronder innebar, på Stockholms Sjukhem, att personal som arbetar kliniskt på respektive avdelning fick möjlighet att delta i ett samtal lett av Madhuri enligt en utforskad struktur. Det var undersköterskor, läkare, sjuksköterskor, fysio- och arbetsterapeuter, mm. som deltog. Vid ronden träffades de olika yrkesgrupperna, som kanske inte vanligtvis pratar så mycket om sina svårigheter med varandra. Deltagarna fick bestämma och diskutera ett aktuellt patientfall utifrån var och ens perspektiv. Det gav gruppen en gemensam bild av situationen och förståelse för varandra som människor, oavsett yrkestillhörighet. Och utan hierarki, samtidigt som de fick öva på hur man som team kan börja tackla svåra etiska frågor.

Syftet med etiska ronder är att minska moralisk stress hos medarbetare samtidigt som man utvecklar den etiska kompetensen. Forskning visar att etiska ronder förbättrar kommunikation och teamarbete och att etiskt arbete hos vård- och omsorgspersonal minskar etisk stress.

På ronden skapas ett nyfiket, icke-dömande klimat där alla kommer till tals och får prata öppet om det svåra fallet. Utöver det, får de även verktyg att identifiera och reflektera över etiska utmaningar.

– Det blir helt enkelt, ett öppet klimat. Jag kommer ihåg när en läkare berättade om hur han var förtvivlad över en särskild patientsituation, vilket fick undersköterskorna att känna igen sig. ”Det är exakt den upplevelse vi haft också!”. Det blir tydligt att vi ibland står inför samma utmaningar och att vi har mycket att lära oss av varandra, berättar Madhuri.

Nästa steg- införa ett etiskt råd

I slutet av 2020 sammanfattades projektets resultat med följden att projektet förlängdes. Madhuri arbetar nu 25% permanent med det etiska arbetet. I Jubileumsprogrammet 2 tilldelades bidrag för detta.

– Det känns jättespännande att se etikarbetet ta plats! De flesta kollegor jag pratar med tycker att etik i vardagen är otroligt viktigt. Att vi satsar på att stötta medarbetarna i detta arbete gör att vi kan ge ännu bättre vård och omsorg. Jag är otroligt glad att ledningen ser och prioriterar denna satsning, säger Madhuri.

Nu har arbetet med fas två inletts. Det innebär att det ska bildas ett etiskt råd på Stockholms Sjukhem. Rådet ska bestå av 5–10 medarbetare som tillhör olika yrkesgrupper, har olika erfarenheter och som representerar alla våra verksamheter. Det etiska rådet ska vara en rådgivande grupp där svåra etiska frågor tas upp. Som ett första steg får etikrådets medlemmar en grundutbildning i etik. Sedan får de lära sig att hålla etiska ronder. Det ska ske diskussioner och övning i kommunikationsteknik för att kunna föra konstruktiva etiska samtal. Deltagarna i rådet blir etiska representanter på sina respektive verksamheter som medarbetare kan vända sig till med etiska frågor. Deltagarna kan sedan ta med sig frågorna till det etiska rådet för stöd och vidare samtal.

Vad är dess syfte?

Syftet med etiska rådet är att öka den etiska kompetensen och ge etikstöd till alla inom Stockholms Sjukhem. Det ska ske genom att vara ett forum för diskussion, utbildning och fallkonsultation. Det långsiktiga målet är att etik ska byggas in i Stockholms Sjukhems kultur.

Innan midsommar kommer Madhuri att ha satt samman rådet utifrån medarbetarnas ansökningar och i höst hålls det första rådstillfället.

– Tanken är att om några år är rådet en resurs för hela Stockholms Sjukhem. Deltagarna har då fått så mycket kunskap att de själva kan bidra i det etiska arbetet på sina verksamheter. De kan hålla i etiska konsultationer vid behov och hålla i etiska ronder på sin verksamhet, säger Madhuri.

En ökad etisk medvetenhet och kunskap gör att vi ger bättre vård till alla våra patienter, boende, anhöriga och inte minst ökar välmående hos våra medarbetare.

Resultatuppföljning

För att kunna följa hur etikarbetet har påverkat vården, arbetsmiljön och välmående, kommer man, utöver den nuvarande patientenkäten, skapa medarbetarenkäter som ska besvaras och analyseras årligen för att förbättra det arbetet.

– Det ska bli spännande att se hur etikarbetet påverkar hur vi jobbar, hur vi mår, och i sin tur hur vi ger vård och omsorg. Jag är övertygad att det kommer att bli till det bättre, men så klart ska vi mäta och följa det regelbundet med enkäten för att kunna ständigt förbättra det vi gör, avslutar Madhuri.

Madhuri Gogineni, överläkare på Stockholms Sjukhems palliativa vård