Delaktighet, nyskapande och nytta i fokus för jubileumsprogrammet
Tre forskningsprojekt med stöd från Stockholms Sjukhems jubileumsprogram för nyskapande äldrevård har startat under året. Fokus är områdena skörhet, hjärtsvikt och smärta.
– Forskning som bedrivs inom Stockholms Sjukhem ska stödja vårt syfte – att erbjuda vård och omsorg till långvarigt eller obotligt sjuka i en stimulerande och hemlik miljö. Forskningen ska bidra till såväl patientnytta som personalnytta och SSH-nytta, säger sjukhusdirektör Karin Thalén.
– För att lyckas med detta behöver forskningen vara patient- och/eller boendenära och genomföras med en forskningsmetodik som gör att medarbetarna kan vara delaktiga. Forskningen ska också förbättra kunskapsläget, bidra till nyskapande och sammanhållen vård samt till innovation som kommer patienter och boende till nytta - i vår verksamhet men också nationellt och internationellt.
Mycket att lära om hjärtsvikt hos äldre
Ett av projekten är "Gertsvikt" som studerar hjärtsvikt inom geriatriken. Hjärtsvikt är den vanligaste diagnosen inom geriatriken och samtidigt ett underidentifierat område.
– Det är hög tid att intressera sig för detta diagnosområde, enligt Marianne Reimers, överläkare på Stockholms Sjukhem, som leder studien.
Stockholms läns landsting har utsett hjärtsvikt till ett av fyra stora diagnosområden som behöver studeras vidare, man har haft ett stort fokus på området men inte ur en geriatrisk synvinkel. Bara inom Stockholms Sjukhem har vi över 1 000 vårdtillfällen per år med hjärtsvikt.
– Vi vill skapa en vårdkedja där vi knyter ihop kardiologer, geriatriken och primärvården kring dessa patienter, säger Marianne Reimers. Idag finns det ingen tydlig struktur kring vad geriatriken ska göra med de patienter som lider av hjärtsvikt. 86 procent av patienterna har inte träffat en kardiolog det senaste året trots att de har hjärtsvikt.
Hjärtsvikt är en bred diagnos och det är viktigt att ta reda på viken typ av hjärtsvikt patienten har. Patienterna som deltar i studien ska därför få en mer omsorgsfull utredning och mer aktivt omhändertagande i samarbete med kardiologen. Det ska resultera i en konkret plan till primärvården med tät uppföljning. Geriatriken ska bland annat genomföra ekokardiografi (hjärteko) i Bromma, vilket är helt nytt. Med den här studien beräknas de oplanerade återinskrivningarna och antalet slutenvårdstillfällen minska det kommande året för patientgruppen.
Förebygga demens med hjälp av livsstilsförändringar
Ett annat projekt som finansieras med stöd av Jubileumsprogrammet är Mind-AD, en pilotstudie inom demens som nu startar på Bromma sjukhus och leds av Charlotta Thunborg, forskare från Karolinska Institutet.
I projektet kommer man att forska vidare med den så kallade FINGER-modellen och se om den fungerar på multisjuka sköra äldre, i en tidig fas av Alzheimers sjukdom.
– Enligt FINGER-modellen får patienterna delta i ett livsstilsprogram där de ses två gånger per vecka för att träna med fysioterapeuter, träffa dietist, träna minnet och delta i social samvaro. Vi hanterar också risker för hjärt-kärlsjukdom såsom blodtryck, höga blodfetter och diabetes. Några av patienterna får också en omega-3 baserad dryck. I studien vill vi se om den här patientgruppen klarar en intensiv livsstilsförändring och hur många som fullföljer programmet, säger Charlotta Thunborg.
Konceptet kallas FINGER-modellen eftersom behandlingen är som en hand med flera fingrar som samverkar. Den har visat sig vara mycket framgångsrik. I FINGER-studien, som leddes av professor Miia Kivipelto, kunde man se att patientgrupper i riskzonen att utveckla demens kunde påverka risken med hjälp av en livsstilsförändring. Miia Kivipelto är professor i geriatrik vid Karolinska Institutet och innehavare av en av Stockholms Sjukhems donationsprofessurer.
Smärtlindring i livets slut
Ett av forskningsprojekten som pågår inom jubileumsprogrammet är det så kallade pumpprojektet. Det går ut på att kartlägga den erfarenhet och kunskap som finns i vår palliativa vård när det gäller användning av smärtpumpar för att behandla svår och komplex smärta i livets slutskede.
– Vår erfarenhet är att patienterna får en bättre livskvalitet i livets slut. De mår bättre, får färre biverkningar, slipper bli påverkade och trötta av de starka smärtlindrande medicinerna. Men vi behöver ta reda på hur patienter och närstående upplever användning, säger Per Fürst, överläkare.
En smärtpump är som en stor spruta fylld med en blandning av de mediciner patienten behöver. Med en nål under huden kopplat till en slang som sitter i hela tiden ges en stadig dos, vilket gör att man slipper toppar och dalar i medicineringen, och får på så vis en jämnare smärtlindring.
– På Stockholms Sjukhem har vi stor erfarenhet av smärtpumpar, vi vet vilka mediciner som kan blandas och hur patienterna påverkas. Det kan fler ha nytta av både inom andra verksamhetsområden här hos oss, men även andra verksamheter utanför sjukhemmet, säger Per Fürst.
Hela projektet utgår från medarbetarnas delaktighet och vilka frågor som är relevanta för verksamheten att undersöka. Genom att ligga i forskningens framkant får vi också en mer akademisk profil som är attraktiv. Huvudansvarig för studien är professor Peter Strang.