Delaktighet, nyskapande och nytta i fokus för jubileumsprogrammet 

Tre forskningsprojekt med stöd från Stockholms Sjukhems jubileumsprogram för nyskapande äldrevård har startat under året. Fokus är områdena skörhet, hjärtsvikt och smärta.

– Forskning som bedrivs inom Stockholms Sjukhem ska stödja vårt syfte – att erbjuda vård och omsorg till långvarigt eller obotligt sjuka i en stimulerande och hemlik miljö. Forskningen ska bidra till såväl patientnytta som personalnytta och SSH-nytta, säger sjukhusdirektör Karin Thalén.

– För att lyckas med detta behöver forskningen vara patient- och/eller boendenära och genomföras med en forskningsmetodik som gör att medarbetarna kan vara delaktiga. Forskningen ska också förbättra kunskapsläget, bidra till nyskapande och sammanhållen vård samt till innovation som kommer patienter och boende till nytta - i vår verksamhet men också nationellt och internationellt.

Mycket att lära om hjärtsvikt hos äldre

Ett av projekten är "Gertsvikt" som studerar hjärtsvikt inom geriatriken. Hjärtsvikt är den vanligaste diagnosen inom geriatriken och samtidigt ett underidentifierat område. Det är hög tid att intressera sig för detta diagnosområde, enligt Marianne Reimers, överläkare på Stockholms Sjukhem, som leder studien.

Stockholms läns landsting har utsett hjärtsvikt till ett av fyra stora diagnosområden som behöver studeras vidare, man har haft ett stort fokus på området men inte ur en geriatrisk synvinkel. Bara inom Stockholms Sjukhem har vi över 1 000 vårdtillfällen per år med hjärtsvikt.

– Vi vill skapa en vårdkedja där vi knyter ihop kardiologer, geriatriken och primärvården kring dessa patienter, säger Marianne Reimers. Idag finns det ingen tydlig struktur kring vad geriatriken ska göra med de patienter som lider av hjärtsvikt. 86 procent av patienterna har inte träffat en kardiolog det senaste året trots att de har hjärtsvikt.

Hjärtsvikt är en bred diagnos och det är viktigt att ta reda på viken typ av hjärtsvikt patienten har. Patienterna som deltar i studien ska därför få en mer omsorgsfull utredning och mer aktivt omhändertagande i samarbete med kardiologen. Det ska resultera i en konkret plan till primärvården med tät uppföljning. Geriatriken ska bland annat genomföra ekokardiografi (hjärteko) i Bromma, vilket är helt nytt. Med den här studien beräknas de oplanerade återinskrivningarna och antalet slutenvårdstillfällen minska det kommande året för patientgruppen.

Förebygga demens med hjälp av livsstilsförändringar

Ett annat projekt som finansieras med stöd av Jubileumsprogrammet är Mind-AD, en pilotstudie inom demens som nu startar på Bromma sjukhus och leds av Charlotta Thunborg, forskare från Karolinska Institutet. I projektet kommer man att forska vidare med den så kallade FINGER-modellen och se om den fungerar på multisjuka sköra äldre, i en tidig fas av Alzheimers sjukdom.

– Enligt FINGER-modellen får patienterna delta i ett livsstilsprogram där de ses två gånger per vecka för att träna med fysioterapeuter, träffa dietist, träna minnet och delta i social samvaro. Vi hanterar också risker för hjärt-kärlsjukdom såsom blodtryck, höga blodfetter och diabetes. Några av patienterna får också en omega-3 baserad dryck. I studien vill vi se om den här patientgruppen klarar en intensiv livsstilsförändring och hur många som fullföljer programmet, säger Charlotta Thunborg.

Konceptet kallas FINGER-modellen eftersom behandlingen är som en hand med flera fingrar som samverkar. Den har visat sig vara mycket framgångsrik.  I FINGER-studien, som leddes av professor Miia Kivipelto, kunde man se att patientgrupper i riskzonen att utveckla demens kunde påverka risken med hjälp av en livsstilsförändring. Miia Kivipelto är professor i geriatrik vid Karolinska Institutet och innehavare av en av Stockholms Sjukhems donationsprofessurer.

Smärtlindring i livets slut

Det projekt som kommit längst inom jubileumsprogrammet handlar om smärtlindring för äldre, multisjuka döende patienter som vårdas inom den palliativa vården, och det leds av professor Peter Strang.

– Vi tror att studien kommer att öka medvetenheten hos all personal om frågor kring smärtlindring och hur vi bäst undviker biverkningar. Vi kommer att få nya kunskaper som direkt går att tillämpa i den dagliga vården. Den tänkta patientnyttan är tydlig: även om vi redan är relativt framgångsrika på smärtbehandling i livets absoluta slutskede, kan vi genom systematiska studier bli ännu bättre, säger Peter Strang, som är professor i palliativ medicin vid Karolinska Institutet. Professuren är en donation av Stockholms Sjukhem, i samarbete med Radiumhemmets forskningsfonder.

Smärtpumpar utgör en mycket viktig del av den palliativa vården. De används för de allra flesta av de inneliggande patienterna och underlättar en stor mängd symtom i många olika situationer.

Uppdaterad 2018-09-19 Webbredaktör: Marianne Spiik Skriv ut sidan