Läkemedelsförändringar – vad påverkar besluten under vårdtiden?

Geriatriska patienter har ofta många läkemedel och en stor del av läkares arbetsuppgifter under ett slutenvårdstillfälle handlar om att ta ställning till insättning, utsättning och dosförändringar. Hänsyn ska tas till olika vårdprogram, individuella förutsättningar och Socialstyrelsens rekommendationer för äldre. Innebär läkemedelsförändringarna under ett vårdtillfälle att förskrivningskvaliteten ökar och vilka faktorer påverkar det här?

Studiens syfte var att analysera hur läkemedelsförskrivningen förändrades under ett vårdtillfälle och vilka faktorer som påverkade förändringen samt hur dessa förhållanden utvecklades under en tioårsperiod. För att hitta en modell för en vanlig geriatrikpatient önskade vi studera patienter med en diagnos som i sig själv inte driver fram långsiktiga läkemedelsförändringar. Vi valde att studera samtliga patienter som vårdats med huvuddiagnosen pneumoni under tre år – 2005, 2010 och 2015 - men utan att ta med pneumonirelaterade läkemedel. Alla regelbundet använda läkemedel registrerades och skillnaderna mellan förskrivningen vid hemgång jämfördes med den vid ankomst. Ett kvalitetsindex skapades på basis av Socialstyrelsens rekommendation för äldre och jämförelser avseende index gjordes mellan hemgång och ankomst samt över tid.

Patienterna hade signifikant kortade vårdtid och färre läkemedelsförändringar 2015 jämfört med 2005.

Resultatet visade att antalet läkemedel ökade under den undersökta tioårsperioden, samtidigt som patienterna hade en högre sjukdomsbörda, men en kortare vårdtid. Under de två första åren innebar ett geriatriskt vårdtillfälle att kvaliteten enligt index förbättrades, men under det sista året skedde en försämring.

Förkortad vårdtid

Studien ville undersöka om läkemedelsförändringarna och kvaliteten påverkades av faktorerna ålder, kön, sjukdomsbörda, antal läkemedel, antal läkemedelsförändringar och vårdtidens längd. Patienterna hade signifikant kortade vårdtid och färre läkemedelsförändringar 2015 jämfört med 2005. Fler läkemedelsförändringar var signifikant korrelerade till högre förskrivningskvalitet och längre vårdtider. Vår modell visade att läkemedelsförändringarna ökade med 8 procent för varje dag som vården pågick. Vårdens kvalitet kan ha minskad parallellt med förkortningen av vårdtidens längd under perioden 2005-2015.

Studien är avslutad och en artikel är publicerad i Drugs&Aging.

Studien har godkänts av Stockholms Regionala Etikprövningsnämnd.